Våra författare

  • är utrikesjournalist, specialiserad på säkerhets- och försvarspolitik. Hon är tidigare utrikeschef och ledarskribent vid Finlands största svenskspråkiga dagstidning Hufvudstadsbladet (HBL). Hon har arbetat som reporter i bland annat Irak, Israel/Palestina, Afghanistan och Latinamerika, samt rapporterat från krisen i Nordirland och kriget i samband med Jugoslaviens sönderfall. Yrsa har också arbetat för Röda Korset i bland annat Genève, Kina, Pakistan och den indonesiska provinsen Aceh då hon varit tjänstledig från HBL. Hon har bidragit med insiktsfulla utrikes- och säkerhetspolitiska analyser på svenska och finska till flera antologier utgivna både i Finland och Sverige, både under sin tid på HBL och senare som frilansjournalist. Yrsa Grüne-Luoma är född i Helsingfors och helsingforsare i tredje led men sedan 2018 bosatt i Hangö.

  • är jurist och författare och jobbar till vardags inom skogsbranschen. Hon har tidigare gett ut två böcker på rikssvenskt förlag, relationsromanen Refuserad 2022 och spänningsromanen Uppgörelser 2023. Romanen Släktled, hennes första historiska roman, utspelar sig i Österbotten, med förgreningar till Sverige, och följer en familj i tre generationer under 1900-talet. Charlotta är själv uppvuxen i Österbotten, och har efter många år i Sverige återvänt till rötterna och är numera bosatt i sin hemby Maxmo med sin familj. Skrivande i olika former ligger henne varmt om hjärtat. Förutom romaner skriver hon bland annat noveller, kolumner, kåserier och blogginlägg. Hon är en flitig motionär och de bästa idéerna för skrivandet kan presentera sig just under en träningsrunda.

  • är filosofie magister i engelsk filologi och arbetar som lektor. Han är bosatt i Helsingfors sedan över tjugo år men har sina rötter i Österbotten. Skrivandet har funnits med i olika former genom hela livet, och arbetet som redaktör kom att bli avgörande för det egna författarskapet.

    Hösten 2026 debuterar Andréas med Tvåldrottningen, en historisk roman förlagd till 1920-talets Österbotten och Provence. Romanen skildrar en kvinna som bryter sig loss från sina snäva livsvillkor och försöker skapa sig ett nytt liv i en främmande miljö. Centrala teman är utanförskap, identitet och strävan efter att återta kontrollen över det egna livet. Prosan präglas av psykologisk fördjupning, historisk noggrannhet och influenser från nordisk och europeisk berättartradition med social skärpa och ett visuellt präglat språk.

    Vid sidan av skrivandet reser han gärna och ägnar sig åt historia, teater och film samt studier av främmande språk.

  • är en lokalhistoriskt intresserad eldsjäl som medverkat i flera böcker, seminarier, utställningar och historiska jubileer kring Hangös historia. Han var arrangör bland annat för 300-årsjubileet av slaget vid Rilax år 2014 och ”Hangösmällen” år 2024, som uppmärksammade 170-årsminnet av sprängningen av Hangö fästningar under Krimkriget.

    Han är diplomingenjör till utbildningen och har bland annat jobbat på Medicinalstyrelsen och Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra. Han är sekreterare i föreningen Hangö på världskartan och aktiv i föreningen Hangö museums vänner.

    Tillsammans med Sonja Bäckman har han varit delaktig i utvecklingen av Hangö frontmuseum. Eftersom samarbetet fungerade bra gav de år 2022 tillsammans ut boken Hangon motti 2. Därefter var det naturligt att fortsätta på samma tema med en ny bok.

  • är en Rosalabördig pensionär och ger ut sitt livs första bok Ramströms i Argentina – Och drömmen om Colonia Finlandesa sommaren 2025. Gina har jobbat som sekreterare och tandsköterska och är mångsysslare inom olika hantverk. Hon har besökt spännande destinationer som Nya Zeeland, Tanzania, Azorerna, Transsibiriska järnvägen och Zanzibar förutom de vanliga turistmålen i Europa. Reseskildringarna har blivit många, liksom fotografierna. Lusten att dokumentera ledde till släktforskning. Svärmors uppmaning att forska i hennes släkt ledde till djupdykning i Alfred Ramströms emigration till Argentina 1906 och brodern Einars emigration 1913.

    Boken om släkten Ramström i Argentina är lika mycket resultatet av ett omfattande forskningsprojekt som en biografi och en fackbok om en mer udda del av den omfattande emigrationen från Finland under tidigt 1900-tal, en spännande berättelse som sträcker sig över 100 år och har lett till ny kontakt med Alfreds ättlingar i Argentina.

  • bor i Esbo men har sina rötter djupt rotade i den österbottniska myllan. Hans förfäder kom till Karleby i början på 1600-talet.

    Efter studenten flyttade Strang till Åbo för att studera ekonomi och blev därefter anställd som kontorschef på Fiskars plogfabrik. Senare har han haft direktörstjänster på Cargotec och Sanitec men också jobbat som vd för ett börsnoterat krisbolag med uppdraget att omstrukturera företaget. Efter det väcktes intresset för bolag i kris med en doktorsavhandling i ämnet som resultat.

    Efter tiden inom näringslivet övervägde Lars att satsa på en ny karriär som styrelseproffs, tenniscoach eller författare. Efter ett antal författarkurser i London, Sevilla, Leros och Venezuela utkom hans första bok Girighetsfällan och därmed var valet gjort. Sedan dess har han skrivit ytterligare sju böcker, varav fyra historiska romaner. Vid sidan av skrivandet spelar Strang gärna tennis med sina vänner och trivs på sommarstugan med fru, barn och barnbarn.

  • är lektor och auktoriserad turistguide, och efter pensioneringen även författare. Hon är född och uppvuxen i Björneborg men studerade vid Helsingfors universitet. Efter att ha avlagt filosofie magister-examen jobbade hon som reseledare i många europeiska länder, med en särskild förkärlek för Italien. Efter tio år utomlands återvände hon till Finland och arbetade som lektor i engelska och modersmål i Helsingfors.

    I början av 1990-talet blev hon auktoriserad turistguide i Helsingfors och har sedan dess fortsatt att guida turister på både engelska, italienska, svenska och finska. Mellan 2004 och 2025 skrev hon regelbundet kåserier för Hufvudstadsbladet, vilket resulterade i cirka 350 texter. Hon har även bidragit med kolumner till tidningen Läraren och publicerat flera reseskildringar i olika tidningar.

    Hennes debutbok, Svart Zagara (2012), följdes av Pauline Wilhelmine - Trollkonstnärinna (2013), utgiven på eget förlag. Hon har också gett ut Den stulna Medusan (2020) och Behåll din krona (2024). Hennes nästa bok, Stämningar från Helsingfors, en samling Helsingforsinspirerade kåserier, ges ut på Libraria.

  • bor i Hangö tillsammans med sin katt Esmeralda. Till yrket är hon barnträdgårdslärare och har över 30 års erfarenhet av att jobba med barn. I jobbet har hon älskat att läsa sagor för barnen men även målat och hittat på egna sagor för dem.

    "Maggi" har vuxit upp med konst, då hennes pappa var konstnär. Troligtvis var det därifrån som intresset att teckna och måla kom. Maggi haft fyra egna utställningar och den femte har hon i november 2025 i bibliotekets galleri i Hangö. Hon är medlem av Hangö bildkonstnärer och har deltagit i många utställningar med dem. På Maggis tavlor finns det alltid en liten svart katt, Esmeralda, en symbol för hennes tavlor.

    Maggi har skrivit tre sagoböcker och målat bilderna i dem. Bilderna är färggranna och detaljrika och böckerna handlar om Esmeralda och Maggi och vad de gör tillsammans. Esmeralda kallas för Esme och kan göra allt möjligt som en katt normalt inte kan. Esme är utnämnd till Hangös kyrkkatt och blir hösten 2025 också läsekatt för barn i Hangö bibliotek.

  • har skrivit över 30 böcker, populärvetenskapliga artiklar samt katalog- och utställningstexter för Medeltidsmuseet i Stockholm, där hon varit verksam i många år vid sidan av författandet. Hon gör även stadsvandringar och medverkar i digitala visningar i museets regi. Född och uppväxt i skånsk slottsmiljö bland, som hon säger, "spöken, döda kungar och kor på rymmen". Var la jag min man?, Stockholms blodbad och barnboken Sketna Gertrud och kung Magnus kalas är några av titlarna. En guidebok för alla åldrar är Familjen Ratzbergers guide till Gamla Stan. Samarbetet med Carina Wolff-Brandt började med barn- och ungdomsboken Aksakovs grav. De planerar att fortsätta skriva vuxenböcker tillsammans.

  • har sina rötter på landsbygden i Tenala- och Bromarftrakten, områden som fortfarande står honom nära trots att karriären tog honom till pengarnas och maktens korridorer i Helsingfors. Som ekonom och forskningsdirektör vid Pellervo ekonomiska forskningsinstitut på 1980- och 1990-talet, och senare som vd för både Folkhälsan och Aktia, har ”Micke” en god insyn i hur finländsk och finlandssvensk ekonomi och business fungerat under tre årtionden. Under hela karriären, redan från och med tiden som ungdomspolitiskt aktiv, har Micke tyckt om att skriva. Kolumnerna, inläggen och rapporterna av olika slag har blivit många. År 2024 blev en del av berättelserna från livet och karriären slutligen en bok. I dag är han och frun Leena Ingåbor och fårfarmare, cirkeln är sluten.

  • är en erfaren romanförfattare, kolumnist, skämttecknare och grafiker baserad i Helsingfors, men med starka band till och bosatt även i Hangö. Som författare är han mest känd för kriminalromanerna om Ruben Waara, med händelseförloppen förlagda till sommarstaden Hangö. Hittills har Ruben Waara figurerat i tolv romaner. År 2024 blir deckarna om Waara dessutom serie på tv och streaming. Matti är även en uppskattad föreläsare och skribent i frågor om design, arkitektur, konsumentbeteende samt litteratur och författarskap. I de uppdragen besöker han bland annat skolor och bibliotek. Han har också arbetat som konsult och designer inom visuell kommunikation samt som professor i grafisk design vid Konstindustriella högskolan i Helsingfors (nuvarande Aalto-universitet).

  • är ålänning, familjefar och socionom. Han är född och uppvuxen i Mariehamn men bor numera i Uppsala, där han arbetar som kurator inom specialistpsykiatrin. Innan sin nuvarande yrkeskarriär drev han en bloggportal med åtta anställda och skrev krönikor för lokala nöjesmagasin. Magnus har en kandidatexamen i kreativt skrivande från Lunds Universitet (Författarskolan).

    Hans debutroman är inspirerad av egna och andras erfarenheter inom vården och belyser de utmaningar som kan uppstå när gränserna mellan det professionella och personliga suddas ut, och vad som krävs för att kunna förlåta både andra och sig själv.

  • är en historieintresserad filosofie magister, hemma från Degerby och bosatt i Ekenäs. En stor del av sitt liv har hon ägnat sig åt lokalhistoria i Västnyland, med 25 års erfarenhet av museibranschen. Det började på museet Degerby Igor med temat Porkalaparentesen och senare engagerades hon av Hangö Frontmuseum då museet renoverades och expanderade inför Finlands 100-årsjubileum. Hon är auktoriserad guide på Porkalaområdet och aktiv i flera föreningar. Kulturen har en stor roll i hennes liv via jobbet men också på fritiden, bland annat genom körsång. Tillsammans med Ilkka Linnakko har hon skrivit boken Hangon motti 2 och översatt flera böcker med Porkalaparentesen som ämne.

  • är född och uppvuxen i Sverige men valde år 2021 att flytta till Finland där hon har sina rötter. Josefin bor nuförtiden i Raseborg där hennes föräldrar har vuxit upp och dit de flyttade tillbaka efter en lång vistelse i Sverige. Josefins kommande roman utgår från erfarenheten av att ha rötter i ett land samtidigt som man växer upp i ett annat. Samtidigt skriver hon om att vara ung vuxen och försöka hitta sin plats i tillvaron, tematik som hon som socionom och filosofie magister i barn- och ungdomsvetenskap även kommer i kontakt med i sitt arbete. Liknande tematik återfinns i hennes två tidigare ungdomsromaner publicerade i Sverige: debutromanen Välkommen hit, välkommen hem år 2019 och uppföljaren Sjutton år i staden år 2021. Bägge böckerna har tilldelats stöd från det statliga Kulturrådet i Sverige och finns på alla huvudbibliotek i landet.

  • har studerat svenska vid Vasa universitet. Hon har bland annat arbetat med språkgranskning och skriver även kolumner. År 2022 debuterade hon med romanen Nu har jag dig, och sedan dess har hon gett ut ytterligare tre böcker på ett sverigesvenskt förlag.

    Skrivandet har alltid varit hennes stora passion, och hennes mål är att fortsätta ge ut fler böcker i framtiden. Lenita är uppvuxen i Österbotten, en miljö som också präglar hennes berättelser. På fritiden tränar hon gärna på gymmet, och många nya idéer tar form under hennes löprundor.

  • är en mångsidig skribent som sysslar med facklitteratur, journalistiskt och vetenskapligt skrivande, företags- och samhällsinformation, manusförfattande samt sammanställning av bland annat årsböcker och populärhistoria. Historia, kultur och samhälle, liksom människors minnen och erfarenheter, ligger nära hjärtat. Christoffer berättar gärna om det personliga och lokala, och dess koppling till det nationella och globala, både i böcker och artiklar liksom på film och teaterscenen. Christoffer är född i Hangö och arbetar med ett flertal historie- och kulturprojekt i Västnyland, men är nuförtiden bosatt och verksam även i Åbo. År 2022 belönades Christoffer med Svenska Folkskolans Vänners folkbildningsmedalj för sina manus- och historikprojekt.

  • är journalist och författare bosatt i Helsingfors. År 2026 romandebuterar hon med Toner från Träskmossa på Libraria, en berättelse om några ungdomars livsresa. Tidigare har hon skrivit tre faktaböcker och varit medskribent i en antologi.

    Sonja debuterade som författare 2012 med boken Kvinnor utan land där hon intervjuade 15 invandrarkvinnor om deras arrangerade äktenskap. Följande bok, Bäst före datum, utkom 2019, där hon intervjuade människor i brödköer. Därpå utkom Utan väg hem 2021, som handlade om invandrares erfarenheter i Finland.

    Sonja har även lång erfarenhet av arbete på olika tidningar, längst på Hufvudstadsbladet. Där arbetade hon med politik och samhälle samt miljöfrågor och reportage.  Under de mer än trettio åren på Hbl hann hon skriva om högt och lågt, redigera webbsidor och delta i specialprojekt.

  • är skådespelare och författare, född i Ekenäs. Hennes populära högläsningsböcker om Nagu-nalle har översatts till flera språk och även gjorts för tv och teater. Sedan författardebuten 2005 har hon gett ut nio böcker. Hennes bok Emma Gloria och de Levande Varslarna nominerades till Finlandia Junior, hon är flerfaldigt prisbelönt och tilldelades år 2024 Längmanska kulturfondens pris för sitt författarskap.

    Henrika har jobbat som en av de två finlandssvenska läsambassadörerna och engagerat sig i ett flertal läs- och skrivprojekt som inkluderar barn och unga, suttit som representant i Kulturrådet i Sverige och sedan 2014 varit ordförande för FIBUL rf (Författare och illustratörer för barn- och ungdomslitteratur).

    Mellan skriv- och läsprojekt jobbar Henrika med teater och har regisserat flera föreställningar med såväl professionella som amatörer. Hennes senaste uppsättning var Skuggor från Ekåsen som hade urpremiär våren 2024 i Ekenäs.

    På Libraria är hon våren 2025 aktuell med kapitelboken Alldeles lysande som hon skrivit tillsammans med 272 elever från de finlandssvenska språköarna. Boken illustreras av Jenny Wiik och är ett unikt samarbetsprojekt initierat av Språkönätverket där elever i klass 3 och 4 bidragit till de olika lokalt förankrade berättelserna.

  • är en Helsingforsbaserad journalist som specialiserat sig på inredning, boende, design och arkitektur. Han har skrivit omfattande även om antikviteter och vintage, intressen som han ägnar sig åt också på sin fritid. Kari-Otso är chefredaktör för tidskrifterna Avotakka och Meidän Mökki. Gamla hus, både i städer och på landsbygden, deras okända historier och ibland överraskande hemligheter, står honom nära. Hans breda intresse för gammalt kulturarv har lett honom till att utforska även Hangö och dess både nationellt och internationellt betydelsefulla byggnadskultur och kulturlandskap. Arbete och fritid kombineras på ett roligt sätt även i de faktaböcker som Kari-Otso varit medförfattare till, bland dem Salaiset helmet som även översatts till engelska.

  • är journalist, forskare och författare bosatt i Esbo. Hennes första roman, Tomma simbassänger, publicerades år 2019 och beskriver utvecklingen av ett beroende och hur den ekonomiska recessionen i början av 1990-talet påverkade en grupp ungdomar bosatta i huvudstadsregionen. Maria doktorerade år 2020 i statskunskap vid Helsingfors universitet. Hennes avhandling beskriver hur och varför den svensknationella rörelsen växte fram under 1800-talet och analyserar hur finlandssvenskheten som en kollektiv identitet har utvecklats fram till 2020-talet. År 2020 till 2022 utvecklade hon innehållet och konceptet till den första svenskspråkiga nyhetstidningen riktad till barn och unga i Finland, HBL Junior. För tillfället arbetar hon som frilansskribent och har skrivit artiklar om bland annat våld mot kvinnor och kvinnors situation i Afghanistan, samt föreningarnas roll i det finlandssvenska identitetsbygget och finlandssvenskarnas språkdemografiska utveckling.

  • bor och arbetar i Ingå. Han är konstdoktor och har i flera decennier arbetat som fotokonstnär. Hans verk finns i många offentliga konstsamlingar, både i Finland och utomlands. Han har i flera årtionden undervisat och forskat i fotokonst. 2001 disputerade han med en avhandling som behandlar tryckta fotografiers estetik. Han har publicerat ett flertal fotoböcker, bl.a. Metropol, Memorabilia, Zigzag, Domestica och Who put me here? Kristoffers första skönlitterära verk, romanen Alberts violin utkom 2024.

  • är östnylänning med sommarboende i södra Savolax. Hon arbetade i tiotals år som journalist på Yle och specialiserade sig på Ryssland och de tidigare Sovjetstaterna. Hon har bott i Moskva, Kiev och Sankt Petersburg och rest vida kring i det enorma område som en gång utgjorde Sovjetunionen. Under sin karriär var Kerstin särskilt intresserad av att möta människor i vardagen även om de politiska händelserna band mycket av hennes tid. Hon är intresserad av sin familj och av historia, musik, konst, teater, brittiska tv-serier och stickning. Hon älskar att resa omkring i Finland och upptäcka lokala sevärdheter. Hon strävar efter att simma i så många vattendrag som möjligt. Tidigare har hon gett ut boken Rajakansaa som handlar om människor på olika sidor om EU:s östgräns.

  • är född och uppvuxen i Tammerfors – Tampereelta nääs! – varifrån det akademiska livet förde honom via Åbo till Vasa. Numera är han ålänning. Samhällsintresset förde vidare till sociologin och statskunskapen och en akademisk karriär som lärare och forskare vid Åbo Akademi. Nämnda intresse födde över åren även en stor mängd texter i olika tidningar. Att analysera och kommentera politik och samhällsskeenden blev även det en viktig syssla, bland annat som valkommentator i radio och television under en mycket lång tid.

    Fritiden har fyllts av familjeliv och motionsidrott – racketspel! – liksom läsning, mat och dryck i goda vänners lag samt alltmer ett aktivt skärgårdsliv på Föglö.

  • är en Borgåbo och familjefar som till vardags jobbar som vd för Folkhälsan Utbildning. Han är kulturproducent, doktor i musik och politices magister. Som ledare för ett bolag som omspänner Solvalla idrottsinstitut, Norrvalla folkhögskola och idrottsinstitut samt Resurscentret Föregångarna är idrott och försäljning, yrkesutbildning, vuxenutbildning, fri bildning och verkstadsverksamhet nära hjärtat. Fritiden fylls däremot av musik, han är frontfiguren till den populära barnorkester Robin Hund & Hans glada orkester, som vunnit två Emma-pris för Finlands bästa barnmusik. Han har tidigare utgivit böckerna Strategic Cultural Center Management, Svenska kulturhus i Finland och Rethinking Cultural Centers.

  • är född och uppvuxen på en bondgård i Lovisa men bor nu i Borgå. Anna har studerat nordiska språk, nordisk litteratur och pedagogik vid Helsingfors universitet och blev filosofie magister 2019. Hon är utexaminerad ämneslärare i modersmål och har arbetat både som modersmålslärare och klasslärare. Sedan 2019 arbetar hon som redaktör och är i dag redaktionschef.

    På fritiden ägnar Anna sig åt friluftsliv, idrott och att träna fotbollslag. Våren 2026 ger hon ut sin första bok, och hennes stora passion är att skriva och påverka andra med ord – något hon får göra dagligen i sitt arbete.

  • bor djupt in i skogen med barn, man, katt och en prickig hund. Hon har studerat svenska språket och litteraturvetenskap vid Åbo Akademi där författardrömmen började glöda på allvar.

    Idag jobbar Leona som modersmålslärare i Ekenäs gymnasium. Lärarjobbet bjuder på mycket inspiration till skrivandet, både i spontana samtal med studerande och urspårade diskussioner i lärarrummet. Enligt Leona är det bästa med lärarjobbet att reda ut både små och stora livsfrågor med ungdomarna. Därför känns just ungdomslitteraturen som en given genre för henne.

    Debutromanen Dom kommer köra över oss har växt fram under flera års tid. De första orden skrevs våren 2023 och är nu redo att möta världen. Under läsåret 2025–2026 har Leona deltagit i skrivutbildningen Skriftskolan i Helsingfors där följande romanmanus skrivits.

  • är uppvuxen i Mariehamn men flyttade till Kervo 2019 för att vara närmare familjen. Hon har alltid haft ett intresse för skrivande, allt från att som liten skriva en egen bokserie till faktatexter och dagboksinlägg. Dagboken har följt henne genom hela livet och blivit ett sätt för Maja att sätta ord på det som hon har haft svårt att uttrycka i stunden.

    En stor del av Majas intresse för texter bottnar i människans beteende och varför vi känner och handlar som vi gör. Det är något hon vill fortsätta utforska både i sitt skrivande och på andra sätt.

  • är utbildad grafisk designer och illustratör, född och uppvuxen i Hangö. Numera bor hon i Kyrkslätt. Hon har arbetat som frilansare sedan 2020 och är nu aktuell med sin första bilderbok Klorofyllernas dal, en berättelse om de tre vännerna Dagny Dyngbagge, Piggelina Nyckelpiga och Lennart Långhorning som försöker lösa ett mysterium med gröna moln. På vägen stöter de på lömska flugor, konstiga konstnärer och elaka bladlöss.

    Jonna säljer även sina egendesignade affischer och vykort med Hangömotiv. Att jobba med något kreativt har varit ett tydligt mål för henne hela livet och skrivandet har alltid legat henne varmt om hjärtat. Till sina illustrationer tar hon ofta inspiration från de böcker och serietidningar hon tyckte om då hon själv var barn. Speciellt gillar hon att skildra små figurer i en stor värld, till exempel en daggmask som bor i en svamp eller en familj små tomtar som bor i ett äpple. På fritiden tycker hon om att sticka, sy, baka, gå i naturen och göra annat kreativt.

  • är en finlandssvensk journalist, musiker och författare med en lång karriär inom Yle. Han har innehaft flera ledande positioner både inom radio och tv, och var en av nyckelpersonerna när Radio X3M startade 1997. År 2007 hade han en framträdande roll då Finland för första gången stod värd för Eurovision Song Contest.

    Som musiker slog han igenom med den finsk-brittiska bandet Paul Oxley’s Unit, som var ett av de populäraste banden i Finland i början av 80-talet. I sitt författarskap har Ekholm främst fokuserat på att dokumentera finlandssvensk populärkultur och musikhistoria.

    Han är bosatt i Ekenäs och fortfarande en välbekant röst i radion och som kolumnist i tidningen Västra Nyland. 

  • är journalist och författare och grundare till Förlaget Vingpennan som hon drev framgångsrikt i mer än tjugo år. Före det jobbade hon tio år som chef för reklamavdelningen på familjeföretaget Oy Otto Brandt Ab. Hon fick sitt genombrott som författare år 2001 med boken Strandsatta – Kvinnoöden från Finska viken till Ishavet. Efter det har hon skrivit och gett ut elva barnböcker samt en historisk bok om Hitis skärgård. Hennes mest lästa barnbok är Vinden vänder på Trollskär. Böckerna om familjen Johansson och Kalle Knaster hör också till barnens favoriter. De läses i så gott som alla finlandssvenska lågstadier av vilka hon har besökt närmare tvåhundra. Till Carinas särintressen hör skärgård, historia och astrologi.

  • är född och uppvuxen i Vasa men sedan 40 år tillbaka bosatt i Dalsbruk på Kimitoön. Kristina har under hela sitt vuxna liv arbetat som biblioteksfunktionär, främst med barn- och ungdomslitteratur och i samarbete med daghem och skolor. Efter pensioneringen grundade hon ett antikvariat i Dalsbruk, vilket var en stor dröm. I dag har hon övergått till pensionärsliv på heltid. Skrivandet har varit en glädje sedan tonåren, och de senaste årens medverkan i skrivarkurser gav mod att uppfylla en annan av livets drömmar och skriva boken om Voff-voff och hans vänner, Alla sover inte. Fritiden fylls av föreningsliv, trädgårdspyssel, passionen svampplockning och umgänge med familj, vänner och katten Tintin.

  • är ålänning och licentiat i samhällsgeografi med inriktning på regional utveckling. Han har under sitt yrkesliv bland annat undervisat i stadsgeografi och regionplanering vid Stockholms Universitet och Kungl. Tekniska Högskolan i Stockholm. Han har varit chef för Nordiska Institutet för regional forskning och huvudredaktör för årsboken The Yearbook of North European and Baltic Sea Integration. Bjarne medverkade aktivt vid etableringen av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) och var dess direktör fram till 2015. Han rekryterades då till konsultföretaget Sweco där han var seniorkonsult fram till sin pensionering. Bjarne har bland annat skrivit ett stort antal forskningsrapporter, utredningar och bidrag till akademiska journaler. Som aktiv privatpilot har han i nordiska pilotmedier publicerat flera artiklar om flygning i Europa. Bjarne är idag fortsatt verksam som oberoende forskare och konsult.

  • har alltid varit intresserad av segling och skärgårdsliv. Han växte upp på Brändö i Helsingfors, med utsikt över Sveaborg. Barndomens somrar tillbringade han i Borgå skärgård. Som journalist har han genom åren skrivit om segling för Hbl och Frisk Bris, och sammanställt historiker om Hangö Segelförening, Snipe-klassen och båtfirman Marino. Som encyklopedist har Henry Ericsson i Uppslagsverket Finland ansvarat för sjösport och båtkonstruktion. Inom frågesport meriterade sig ”Heffe” redan 1964 som ankare i Brändö Svenska Samskolas vinnande lag i Rundradions program Vi som vet mest. Efter att ha flyttat sin bostad till Ekenäs och sommarstället till Kimito skärgård, sammanställde han 2022 den västnyländska frågesporten Rase-Quiz.

  • är sångerska, artist och låtskrivare. Hon har jobbat många år som lärare inom sång och musik och har gjort musikteater, men är också utbildad kock och har jobbat på dagis, inom hemvården med mera. Susann är hemma från Lappvik på Hangö udd men har bott i Ingå sedan 1984. Hon har deltagit fyra gånger i de finländska uttagningarna till Eurovision och blivit tvåa två gånger. Hon har haft ett dansband/partyband i 33 år och har turnerat som soloartist i snart 40 år. Genom åren har det blivit många artistsamarbeten och otaliga egna shower. Susanns musik hittar man på flera strömningstjänster och hon uppträder även live. Susann har växt upp med folkdans och folkmusik via föräldrarna och framför i dag egenskrivna låtar och covers med schlager- och countryuttryck med inslag av folklig musik.

  • är en mångsysslande och kreativ Nykarlebybo. Utöver att handarbeta i garn, tyg, papper och trä, sjunger hon samt spelar gitarr. Tiina har alltid älskat att försjunka i en bra historia och läsandet har hört till vardagen ända sedan barnsben. Som uttrycksform har skrivandet alltid varit nära hjärtat och nyligen har hon även börjat ”doodla”. Manuset till sin debutbok skrev hon efter sin isäs, hennes biologiska pappas, bortgång som en del av sorgearbetet, men tanken på att det kunde bli en barnbok av texten föddes flera år senare. Tiina har mött en del fördomar kring psykisk ohälsa och sjukdom, eftersom hon som bäst återhämtar sig från utmattning och hennes isä hade schizofreni. Hon hoppas att debutboken kan hjälpa till att minska stigmat kring psykisk ohälsa samt vara ett hjälpmedel för familjer i en dylik situation.

  • trollbands av idrott redan tidigt. Enligt storebror har lillparveln följt med alla idrottsevenamang från och med OS i Mexico 1968, Anders egna registrerade sportminnen börjar ändå med Juha Väätäinens guldmedaljer i friidrotts-EM 1971. Ishockeyintresset tändes ordentligt lite senare, i och med VM i Helsingfors 1974, men det utvecklades istället snabbt till en beroendeframkallande passion som aldrig släppt sitt tag. Inte ens under det kvartssekel då Anders jobbade utanför idrottens värld som copywriter och reklamman. Första egentliga jobbet var ändå att frilansa för Yle Sporten under studietiden i Svenska Handelshögskolan i Helsingfors och efter en paus på närmare två decennier har Anders på nytt sedan mitten av 2010-talet frilansat för Svenska Yles sportredaktion. Vänner av ishockey och NHL kanske känner till Anders från Yle Sportens NHL Podd och NHL-kolumn. Egna idrottsmeriter har Anders inte, snarare tvärtom: "mycket svett, men obefintlig begåvning".

  • är historiker och filosofie doktor, född och uppväxt i Solf, Österbotten. Sedan 20 år tillbaka är han bosatt i Åbo, där han arbetar inom vuxenutbildning och undervisar i historia vid Åbo Akademis öppna universitet.

    Andreas forskning fokuserar på medborgarforskning och popularisering av vetenskap, med särskilt intresse för Österbotten som handlingsplats. I sin doktorsavhandling utforskade han Österbottens förhistoria och de många tolkningar som finns kring denna tidsperiod.

    Han har publicerat flera artiklar och böcker, och är för närvarande aktuell med boken Ett välförrättat livsverk, som handlar om textilfabrikören och kommunalrådet Carl Gustaf Sundell.

  • har sedan 1991 skrivit och sammanställt närmare trettio lokalhistoriska böcker av olika slag. Alla böcker utom en – Spökhistorier i Svenskfinland – har en tydlig anknytning till hemstaden Hangö. Med en bakgrund som nyhetsredaktör på Svenska Yle har han ett genuint intresse för det lokala och folknära, samhällets utveckling, kultur och historia, det som berör människans vardag och inte minst fritid. Tomy Karlsson berättar bland annat om krigstidens Hangöudd och i bildverk om det som har hänt i Hangö. Han är nu på slutrakan med en 20-delad serie kallad Hangö i tiden, som baserar sig på lokaltidningens artiklar, notiser och bilder, ett ”hembibliotek” för Hangöborna.

  • är född 1961 i Åbo men uppvuxen i Vasa i Österbotten och fortfarande bosatt där. Hon debuterade 1990 och har hittills gett ut fjorton böcker, varav sju diktsamlingar, en samling berättelser, fyra romaner och två tänkeböcker – den första, Frihetens frö. Tankar om att upptäcka det möjliga utkom 2006, och den andra har utkommit hösten 2025 på Libraria, med titeln En liten bok om hopp. Tankar när tillvaron sviktar. Hon är en författare som är intresserad av människors utvecklingshistoria och förhållningssätt, av djupdykning i inre konflikter och av historiska miljöer. Som poet favoriserar hon ett klassiskt, minimalistiskt uttryckssätt där de musikaliska kvaliteterna i språket är centrala. Ett tjugotal av hennes dikter har också tonsatts. Catharina Östman är flerfaldigt prisbelönad, bland annat av Svenska litteratursällskapet. År 2021 fick hon Choraeuspriset för hela sitt dittillsvarande författarskap. Vid sidan om skrivandet arbetar hon som handledare, språkgranskare och översättare.

  • är född i New York, men kom som liten till Helsingfors. En del av sin barndom har hon bott i Kaskö och i  Björneborg. Hon är utbildad psykiatrisk sjukvårdare, men har mestadels arbetat som föreståndare i en lekskola i Esbo. Arlette ”Misan” Starck är pensionerad sedan många år och har kunnat ägna sig åt att skriva. Hon har tidigare gett ut sju böcker: bland annat Blå vind på eget förlag år 2000, Flickan i de vita husen (2007), Ikonsmugglarna (2009) och Min pappa var en albatross (2021) på Scriptum. Hos Libraria ger hon ut barnboken Hugo upptäcker tiden.

  • är född och uppvuxen i det efterkrigstida Helsingfors och har så länge hon minns alltid skrivit. Det började med brev och dagböcker, senare blev det vetenskapliga rapporter under ett långt yrkesliv vid universitetet. Sociologi och socialantropologi, senare u-landsforskning, blev de forum hon arbetade inom, i huvudsak vid Helsingfors universitet. Tre språk, finskan, engelskan och svenskan konkurrerade i yrkesliv och vardag.

    Efter att själv ha fött tre barn, forskade hon i amningsvanornas historia och kulturella kopplingar. Hennes doktorsavhandling How Kings are Made, How Kingship Changes handlar om kungariter i Owamboland, i de norra delarna av det nuvarande Namibia.

    Först efter pensioneringen insåg Salokoski hur starkt hon hade undertryckt sitt behov av att uttrycka sig på sitt modersmål. Det skedde när hon började skriva om åldrandets utmaningar på en skrivarkurs på Arbis. Det resulterade i boken Äventyret att bli gammal som blev väl mottagen.

    Boken Att färdas mot källor, med allusion till en dikt av Karin Boye, är självbiografisk och handlar både om en yttre och en inre livsresa.

  • är pensionerad, men ännu passionerad skärgårdsforskare. Mikael är i grunden naturalist, och har arbetat i skärgården främst med fåglar. Mikael är författare till ett hundratal vetenskapliga- och populärvetenskapliga artiklar och forskningsrapporter, men numera blir det mest bildjournalistiska projekt i havsmiljö. Mikael har haft ett nära förhållande till ejdrar i årtionden. Han har återvänt till sina släktrötter i Hangö, där han också gjort det mesta av sin forskning de senaste dryga 40 åren. Han är också en hängiven skärgårdsfotograf.

  • är född i Helsingfors men har nästan hela sitt liv bott i Hangö. Efter avlagd specialsjukskötarexamen har hon hela sitt yrkesliv arbetat inom äldrevården och både studerat och forskat om 100-åringar och fascinerats av vad som kännetecknar människor som uppnått en hög ålder. På många sätt har hon fått se att ålderdomen kan te sig mycket olika. Hennes intresse för åldrandet har även lett till en filosofie magisterexamen med huvudområdet gerontologi (det friska åldrandet) från Jönköpings universitet i Sverige och en magisterexamen i hälsovetenskaper från Åbo Akademi i Finland. Hon har arbetat i ledande uppgifter inom äldrevården såväl i offentliga som privata sektorn och arbetar ännu som pensionär i eget företag inom hemsjukvård. Även forskning och studier engagerar hon sig i ännu som pensionär. Med debutboken Att få leva till 100 och längre. De allra äldsta berättar vill hon dela med sig av sin kunskap om äldre i dåtid, nutid och framtid.

  • har en bakgrund i teater, film, tv och småbarnspedagogik, som hon nyttjar sig av för att aktivt skapa och skådespela i olika projekt, medan hon tillika åker runt och läser högt för skolor och daghem. Målet är att hjälpa barn och unga hitta sin passion och samtidigt stödja det svenska språket i Finland. I hennes projekt kommer den finländska kulturen och naturen starkt fram.

    Alexandra hittar sin inspiration från små stunder i vardagen och människorna runt sig. “Vi är alla huvudkaraktärer i vår egen historia och har alla något intressant att erbjuda”.

  • är en västnyländsk fastighetsförmedlare, född i Ingå, som 2010 bytte bransch till kultur. Som kulturproducent och författare förankrar Kerstin sig i det historiska arvet och i den västnyländska myllan, med sin far som krigade i Karelen och sin mor som evakuerade från  Porkala-området som förebilder. Kerstin har gett ut bland annat ett bildverk om pjäsen Okänd soldat i Harparskog - Tuntematon sotilas Harparskogissa där hon verkade som producent 2017. Kerstin är också romanförfattare. I romanen Gården gör hon en tidsskildring av det efterkrigstida livet på landet, något hon fortsätter med i bokens uppföljare Vad korpen ser. I sina texter lyfter Kerstin upp samspelet mellan människor och vikten av att kunna leva med naturen på naturens villkor. 

  • är en förebyggande polis och frilansande sportjournalist född och uppvuxen i Borgå, men numera bosatt i Ekenäs. Innan den statliga tjänsten studerade han i Åbo och jobbade vid sidan om som sportredaktör på Borgåbladet. Efter flytten västeröver har det blivit firabel på tidningen Västra Nyland. Idrott i såväl aktiv som passiv form har alltid stått Sebastian varmt om hjärtat. I befattningen som polis består arbetsuppgiften i huvudsak av att försöka stävja ett brottsligt beteende hos barn och unga.

  • är konsthistoriker och filosofie doktor. Hon har alltid varit intresserad av föremål, byggnader, miljöer och berättelser. I sin doktorsavhandling i historia studerade hon bland annat livsstilen hos de övre samhällsklasserna i slutet av 1800- och början av 1900-talet. För tillfället arbetar Katja som forskare vid Hangö museum, där hon kartlägger stadens kulturmiljö och byggnadskultur. Katja har skrivit artiklar för olika tidskrifter i flera år. Hon har föreläst om historia, konst, design och vintage vid universitet och olika evenemang i närmare 20 år, och fungerat som sakkunnig i olika TV-, radio- och tidningsinslag, bland annat om villa- och herrgårdskultur, antikviteter och design. Gamla hus, deras historia, mänskliga öden och kulturarv ligger henne varmt om hjärtat.

  • är född 1986 och bor i Nykarleby, Finland. Vardagen delar han med sin bästa hälft Nina och deras två gula katter, som ibland kör finska rallyt i hela huset. Skrivandet varvar "Jojje" med arbete i skogen, i trädgården och på avdelningen för Kultur & Fritid i Nykarleby. Han älskar att träna och äta god mat.

    Jojjes debutroman Spåren leder ingenvart är inspirerad av personliga upplevelser. I mars 2023 gick hans far bort efter en lång och plågsam kamp mot cancer. Känslorna och intrycken som präglade pappans sista tid fick Jojje att inse att han behövde skriva av sig. Resultatet blev en roman där han blandar riktiga händelser med en fiktiv historia. Även om vissa partier i boken har fått honom till tårar har processen varit läkande.

  • började sin journalistiska bana på Nya Pressen 1964. Efter det bar det av till Hufvudstadsbladet, Yle och MTV-nyheter. Thomas har också arbetat som konsult i kommunikation och som korrespondent för flera nordiska tidningar samt EU:s Europe Magazine. Han arbetade som informationschef för Nordiska ministerrådet (1982-1986), då beläget i Oslo. Det sista halva året stannade han ensam kvar i Oslo eftersom familjen åkte hem då sonen skulle börja skolan. För att hålla kontakt med barnen skrev Thomas en saga som mamma Lena läste högt, som godnattsaga. Några tiotal år senare läste Thomas en artikel i Hbl, där Yle:s svenska sektion klagade på att de inte fanns nya sagor, på svenska, att tillgå. Thomas skickade in manuset, sagan lästes upp i radio och mottogs väl. Bokförlagen menade däremot att sagor inte var tidens melodi. År 2023 ges den äntligen ut av Libraria i bokform.

  • är journalist och efter pensioneringen också författare. Han är född och uppvuxen i Nykarleby men flyttade i slutet av 1970-talet till Helsingfors. Fram till 2020 jobbade han på Hufvudstadsbladet där han bland mycket annat skrev om litteratur, musik och motorfordon. Som obotlig musik- och skivspelarsamlare har han också skrivit om samlare, loppmarknader och antikviteter under åren.

    Hans första bok var Wenzel Hagelstam – En antikhandlares memoarer (Förlaget/WSOY 2023). Nästa bok blir Jag heter Plogman / Nimeni on Plogman, på Libraria, om artisten Charles Plogman och hans minnen av hur han tidigt valde musiken som yrke.

  • är en erfaren och omtyckt sportjournalist som i dag arbetar som konferencier och frilansare. De flesta har hört Kajs rappa och humoristiska inslag som kommentator för bland annat hockey-VM och friidrott, och 2011 belönades han med utmärkelsen årets sportjournalist i Finland. Kaj har också synts i en mängd tv-program och arbetar även som reseguide. År 2016 blev han utnämnd till årets positivaste finländare. Samma år drabbades han av en stroke och valde därefter att bli frilansare. Kaj är hemma från Pyhäjärvi nära Högfors men nuförtiden bosatt i Nykarleby.

    År 2017 gav han ut boken Kohtaaminen (Möten) där han samtalar med mer eller mindre kända finländare om motgångar, rädslor och kämpaglöd genom livet. År 2020 publicerades uppföljaren Kohtaaminen 2. Bland de intervjuade finns namn som Iivo Niskanen, Tarja Halonen, Bettina Sågbom-Ek, Markku Kanerva, Tuomas Holopainen och Baba Lybeck. Tillsammans med Libraria ska Kaj fortsätta serien samt ge ut en del av samtalen i svensk översättning. 

Våra fotografer och illustratörer

  • arbetar som både självständig konstnär och frilansfotograf för inredningsmagasin och arkitektbyråer. Hennes konst fokuserar på kvinnlig och feminin identitet. Vanessa är född i Helsingfors och utexaminerades från The University for the Creative Arts i Rochester, Storbritannien år 2013. Hon har haft ett flertal separatutställningar i Finland, den första, "Always invisible, never out of sight", i maj 2016. Dessutom har hon deltagit i flera grupputställningar i Europa, Japan och USA. Hon har också publicerat två monografier: What's in me is in you (2013) och Always invisible never out of sight (2016).

  • är naturmänniska och ivrig viltkamerafotograf från Bromarv i Raseborg. Mest känd är han för sin Facebook-sida ”Wibbes viltkamera” där han lägger upp och samlar bilder och filmklipp som han fångat med sina viltkameror i Rilaxskogarna i Bromarv i närmare tio års tid. Djuren ses i sina mest naturliga tillstånd och kan ofta överraska. Wibbe själv gillar både djur och att vandra i skogen. Hobbyn har vuxit till ett fenomen med tusentals följare. Genom åren har det blivit en ofantlig mängd bilder. De bästa av dem samlar Wibbe nu i bokform.

  • är en mångsidig konstnär från Hangö. För tillfället studerar han bildkonst i Villmanstrand men håller kreativiteten flödande även på fritiden. Adrian målar, fotograferar och gör keramik. Han är också intresserad av att skriva, och författaryrket fascinerar . I sin konst undersöker Adrian huvudsakligen natur och mytologi, och han är inspirerad av gamla sagor och myter, dikter, vetenskap och orientalisk filosofi. Han vill skapa konst som alla kan njuta av men som samtidigt handlar om stora och djupa frågor. Hans dröm är att bo i en liten skogsstuga och odla grönsaker, skriva böcker och göra konst.

  • är illustratör och designer, född i Hyvinge men bosatt i Åbo. Hon har också studerat i både Nykarleby och Stockholm, och levt halva sin barndom i Kungälv, Sverige. Jenny har illustrerat och formgivit barn- och ungdomsböcker, lättläst litteratur, läromedel och pedagogiskt material, historiska verk såsom Carina Wolff-Brandts Piga, Klockare, Inhysing, Lots och bidragit med bilder till museiutställningar, filmer och spel. Jenny har också debuterat som författare 2012 med fantasyboken Bildbindaren. Hon har även forskat och undervisat i konstvetenskap, recenserat poesi, serier, teater och film samt skrivit forskningsartiklar inom kulturområdet. För tillfället är hon anställd som projektforskare och designer av Yrkeshögskolan Novia.

    Under våren 2025 ger Libraria ut boken Alldeles lysande, som är ett samarbete med elever från språköarna och författaren Henrika Andersson. Jenny har också illustrerat och formgivit de två tidigare böckerna för Språkönätverkets bokprojekt.

  • är uppvuxen i Lovisa i Finland och har studerat visuell kommunikation i Malmö, där hon utexaminerades våren 2026. Vid sidan av sina studier har hon arbetat med frilansuppdrag inom illustration.

    Ida är särskilt intresserad av barnboksillustration och tycker om att skapa färggranna och detaljrika världar. Hennes bildspråk präglas av en lekfullhet och en vilja att väcka nyfikenhet hos betraktaren.

    Hon har nyligen illustrerat sin första barnbok, Deverts äventyr i skärgården, och hoppas i framtiden kunna arbeta med barnböcker och illustration på heltid.

  • är illustratör och journalist. Som illustratör har han arbetat med allt från infografik till politiska karikatyrer. Han har en bred kundkrets bland de finlandssvenska mediehusen. Alla sover inte är hans debut som barnboksillustratör. Till utbildningen är Sebastian journalist. Han har en bakgrund som nyhetsuppläsare på Svenska Yle, men arbetar sedan ett antal år tillbaka som frilansare på eget företag. Projekten och arbetsuppdragen fördelas mellan journalistik och illustrationer – två uttrycksformer som ligger varandra nära. I båda fallen handlar det om att förmedla ett budskap på ett tydligt och engagerande sätt. På fritiden skriver och spelar Sebastian musik – allt från jazz till heavy metal. Olika former av uthållighetsidrott ligger honom även varmt om hjärtat.

  • är en bildkonstnär, illustratör, författare och yrkeslärare som är född och bosatt i Jakobstad, men uppvuxen i värmländska Arvika i Sverige. Med måleriet som huvudsakligt konstuttryck har hon lång erfarenhet av både separata och internationella utställningar och konstbiennaler i bland annat Norden men även Schweiz, Italien, Australien och Turkiet. I hennes konst behandlas allt från enkla vardagsdilemman till stora, globala frågeställningar. Under de senare åren har Tanja jobbat med varierande bokillustrationsuppdrag och även gett ut fyra egna bilderböcker för barn (Prinsarna och luftslottet, Manda promenixar, Manda hemestrar och ABC-poesi). De konstnärliga uttrycksformerna kombineras med lärarjobb i olika bildkonstämnen.

  • bor i Helsingfors och jobbar som frilansillustratör vid sidan om sina studier i visuell kommunikation och design på Aalto-universitetet. Ragnar har ända sedan barndomen tyckt om att både skriva och teckna, och som kombination av dessa har den tecknade serien därför alltid haft en särskild betydelse för honom. En stor del av sin fritid ägnar Ragnar åt scouting, både ute i naturen och vid sitt ritbord som tecknare för Scoutposten. Där har speciellt hans återkommande serie “Alltid redo” varit omtyckt bland läsarna. Efter studierna hoppas Ragnar kunna ägna sig åt serieteckning och övrig frilansillustration på heltid. Hugo upptäcker tiden är hans debut som barnboksillustratör.

  • är uppvuxen i Hangö och har genom åren skickligt, inlevelsefullt och med stor talang illustrerat flera böcker. Hans illustrationer finns bland annat med i boken Spökhistorier från Svenskfinland, men han har också bidragit med en mängd illustrationer i böcker som Boken om Östersjöskepparen Arthur Fagerström ”Päron-Pålle”, ett Hangö original och Familjen Storgårds. Nils har också deltagit i utställningar, bland annat Hangö Bildkonstnärers årliga utställningar med oljemålningar och akvareller. Han har också deltagit i Helsingfors Arbis utställningar och tidvis sysslat med affischmåleri.

  • är en barnboksillustratör bosatt i Finland. Hon bor i ett litet hus, mitt i en trädgård, tillsammans med sin man, sina barn och sin katt.

    Olga illustrerar främst barnböcker för de allra yngsta läsarna. Att teckna har i över 25 år varit både hennes yrke, en kär hobby och hennes favoritsätt att koppla av från vardagen.

    Olga hämtar sin främsta inspiration från barn och natur. Hon älskar de nordiska skogarna, sjöarna och årstidernas skiftningar, små detaljer, oväntade färgkombinationer och vardagliga ögonblick som kan förvandlas till stora äventyr.

    För Olga är det särskilt viktigt att samarbeta med författare som har stark passion för sina egna berättelser. Som illustratör vill hon ge liv åt deras karaktärer och världar genom sina bilder.

  • är ursprungligen Borgåbo och östnylänning i hjärtat, även om han varit bosatt i Helsingfors i över tio år. Peter har ritat, målat och skapat sedan han var liten. Att jobba i en kreativ bransch var drömmen och han är tacksam för att ha kunnat förvandla en hobby till ett yrke och en karriär.

    På fritiden trivs han ute i naturen både till fots och på cykel. Under långa utflykter brukar han komma på idéer och lösa problem, vilket är en stor del av arbetsbilden som illustratör och grafiker. Hans alster har använts i animerade videon, bordspel, dataspel, vetenskapscenter runt om i världen, museer, reklamkampanjer, undervisningsmaterial, på cd-konvolut och nu också i en sagobok.

ett finlandssvenskt bokförlag